SVENSK FORSKNING OCH LITTERATUR


Akademiska avhandlingar

Dance/Movement Therapy in Fibromyalgia Patients : Aspects and Consequences of Verbal, Visual and Hormonal Analyses

Eva Bojner Horwitz. Uppsala universitet 2004

Dans – och rörelseterapi kan förbättra fibromyalgipatienters välbefinnande, självuppfattning och minska deras smärtupplevelse.  Eva Bojner Horwitz har i sin avhandling utvärderat de verbala, hormonella och visuella effekterna av den konstnärliga terapiformen dansterapi på kvinnliga fibromyalgipatienter. Efter 6 månaders terapi med dans visar de visuella skattningsinstrumenten på signifikanta skillnader mellan behandlingsgruppen och kontrollerna. Dessutom syntes även en tendens till en revitalisering av de kroppsliga system som reglerar stress, vilket kunde utläsas i hormonmätningarna efter åtta månaders uppföljning. Utvärderingsinstrument som är uppbyggda kring visuell perception, dvs då patienten visuellt får tolka respektive måla av sig själv, är ett viktigt inslag vid mätning av konstnärliga terapiformer. Avhandlingen presenterar en helt ny videotolkningsteknik där patienten själv får tolka sina rörelsemönster retrospektivt efter dansbehandling. Videotolkningstekniken kan appliceras inom vård och rehabilitering av kroniska smärtpatienter, vilket gör den behändig för bland annat patienter som har svårt att sätta ord på sina känslor, så kallad alexithymi. Videotolkningsmetoden kan dessutom underlätta för både vårdpersonal och patienter att följa behandlingsförlopp efter olika former av rehabiliteringsåtgärder.

Barns känslor bearbetade i dans. Dansterapi för barn med tidiga störningar.

Erna Grönlund. Stockholms universitet 1994

The purpose of this dissertation is to describe dance therapy for children with early emotional disturbances. The study is based on five years of experimental work with dance therapy for six children with deep emotional disturbances and serious contact problems. The process of dance therapy is studied by means of a detailed case study documenting the development of an eight-year-old autistic boy in terms of capacity for contact, body image, conflict processing, emotions and object relations. Within the case study the method of dance therapy is analyzed. Patterns are then sought throughout the study group, The results of dance therapy are reported for the entire group. Why did the changes occur? Can one identify the turning points that changed the direction of the process and contributed to change? What were the effective ingredients? Various methods of data collection and registration are used – primarily qualitative methods. The process of dance therapy is studied with the help of a combination of direct and participant observation plus video observations. The children’s parents, teachers, and therapists and four of the six children were interviewed. In order to counteract the subjectivity in the study consulting judges were employed to check evaluations of development and results. Various assessments of development were made at the start of dance therapy in order to get a baseline from which results could be tested. The object relation theory is used for explaining how the child in the dance therapy is developing his capacity to relate. At start all the children were at a low level of object relation, at the end they had all reached a higher level of object relation. The dance therapy proved successful since, by simultaneously processing both body and emotion, it had twice the effect,

Dans på gränsen. Demensdrabbades kommunikation i dansterapi

Krister Nyström. Stockholms universitet 2002

I sin doktorsavhandling undersöker Krister Nyström på vilket sätt dansterapi kan främja kommunikationen hos personer som råkat ut för talnedsättningar, afasi, p.g.a. demens. Efter att ha videofilmat en grupp insjuknade äldre analyserades materialet med avseende på initiativ, synkronicitet och rörelsefantasi, parametrar som framstod som särskilt intressanta i sammanhanget. Nyström visar hur demenssjuka personer kan tillgodogör sig det dansterapeutiska arbetssättet när det anpassas till deras speciella behov. Den övergripande slutsatsen är att personer med demens kan utnyttja en rad kommunikationsmedel, och att sammansatta verbala och icke-verbala uttryck används för att nå ut till andra. Tvärt emot den gängse uppfattningen om demenssjuka personers kommunikation visar Nyström den vara såväl adekvat, nyansrik som mångfacetterad i dansterapikontexten.

Forskningsrapporter

Eriksson, K. (2004). Dansterapi på ett äldreboende: en beskrivning av ett dansterapeutiskt arbetssätt för äldre personer. Rapport från forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur.

Grönlund, E., Renck, B. (2004). Dansterapi: en målinriktad behandling som stöd och hjälp för pojkar med diagnosen ADHD/DAMP. Stockholm: Dans- forskning och utveckling.

Grönlund, E., & Renck, B (2006). Dansterapi för deprimerade tonårsflickor samt utvärdering av det samlade dansterapiprojektet. Stockholm: Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete/Danshögskolan

Böcker

Danslek med rörelsehindrade barn: att uppleva och uttrycka känslor i dans

Erna Grönlund. Natur och kultur 2010.

Kan man använda dans i behandlingsarbetet med rörelsehindrade barn? Hur utvecklas det rörelsehindrade barnet i dansleken? Dessa och många andra frågor diskuterar Erna Grönlund i den här boken. Hon lägger tyngdpunkten på det praktiska arbetet med en ingående beskrivning av diagnostisering, programplanering och med många exempel som belyser metoder och arbetsätt. Avsikten med boken är att de uppslag och idéer som skall inspirera vuxna att våga dansa med rörelsehindrade barn. Erna Grönlund är dansterapeut och professor i danspedagogik och var initiativtagare till den allra första dansterapiutbildningen vid Danshögskolan i Stockholm.

Dansterapi

Erna Grönlund. Natur och kultur 2002.

Traumatiska händelser som inträffar tidigt i livet kan sätta sina spår i kroppen. Här beskriver Erna Grönlund hur dansterapi kan vara till hjälp då verbala terapier inte räcker. Sedan redovisar hon kortfattat för dansterapins historiska och teoretiska bakgrund. Med hjälp av praktiska exempel illustreras dagens dansterapeutiska tekniker. Slutligen diskuteras skillnaden mellan danspedagogik och dansterapi.

Dansens helande kraft

Monika Thelin. Carlsson 2008.

Om vi inte har tillgång till ord som har en känslomässig förankring kan vi använda oss av dansen för att nå kontakt med vårt inre. Dansterapeuten använder sig av det talade språket men lika viktigt är lyssnandet till kroppsliga signaler och uttryck. Boken riktar sig till en intresserad allmänhet och till praktiserande personer i psykoterapi och närgränsande områden. Den omfattar både teori, metod och tre längre dansterapi-berättelser som avslutas med att personerna skriver om sina upplevelser av terapiprocessen.

När tystnaden bryts: en sann berättelse om livet och psykoterapi 

Monika Thelin och Alinne. Carlsson 2012

Vad är psykoterapi och hur går det till? Hur påverkas psykoterapeuten av sin yrkesroll? Och hur kan dansen blir en del av den terapeutiska processen? Tystnaden bryts är en berättelse om vad som utspelade sig mellan Alinne och psykoterapeuten Monika Thelin under en sju år lång psykoterapiprocess. Det är också en berättelse om en ung kvinnas sökande efter de pusselbitar som hon saknar för att få ihop sin livshistoria. Om rätten att äga sitt liv.

Alla dessa rum

Karin Thulin. Carlsson 2007

Att vara skapande i sitt liv, antingen genom sitt sätt att leva och/eller genom konstnärliga uttryck, är en väg att utveckla sitt självförtroende. Vad är då kreativitet? Och vad menas med att vara kreativ i sitt liv? Kan ett möte med en annan människa vara kreativt? Detta är centrala frågor i dansterapeuten Karin Thulins bok. Hon skriver om vikten av att vara medveten om sin kropp på ett inre plan, om känslors inverkan på kroppen, om andningens betydelse och muskelspänningens påverkan på vår hållning och hur vi rör oss. 

Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier

Birgitta Englund (red.) Studentlitteratur 2004.

Elisabet Rosén har skrivit kapitel 2 om dans- och rörelseterapi. Kapitlet heter Känslans dans -praktisk affektskola.

När orden inte räcker till: Läkning av psykosomatisk sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama.

Thöres Theorell (red.). Natur och Kultur 1998.

Karin Thulin har skrivit ett kapitel om dans -och rörelseterapi.